Sanskrit proverbs
From Wikiquote
(Redirected from Sanskrit)
This page is for proverbs from Sanskrit language, one of the 21 official languages in India.
See also: Telugu proverbs, Kannada proverbs, Tamil proverbs, Malayalam proverbs, Hindi proverbs, Bengali proverbs, Kashmiri proverbs, Indian proverbs
- कृषितोनास्ति दुर्भिक्षं
- kRuShitOnaasti durbhikShaM
- dearth of agriculture is famine
- दंडं दश गुणम् भवॆत्
- daMDaM dasha guNam bhavet
- Punishment has got 10 credits to its name
- धर्मो रक्षति रक्षितः
- dharmo rakśati rakśitaḥ
- Dharma, when protected, protects
- जननी जन्मभुमिस्छ स्वर्गादपि गरीयसि
- Jananī Janmabhumischa swargadapi garīyasi
- Mother and Motherland are like heaven
- स तु दीर्घकालनैरन्तर्यसत्कारासेवितो दृढभूमिः
- Sa tu dīrgha-kāla-nairantarya-satkārasevito dṛdha-bhūmiḥ
- Yoga becomes a well founded state-established state when its been respectfully and uninterruptedly cultivated for a long time
- न अभिशेको न संस्कारः सिम्हस्य कृयते वने
विक्रमार्जितसत्वस्य स्वयमेव मृगेन्द्रता- Na abhiśeko na samskāraḥ simhasya kṛyate vane
vikramārjitasatvasya swayameva mṛgendratā - Translation: There is no official coronation ceremony held to declare the lion as the king of the jungle. He becomes king by his own attributes and heroic actions.
- Meaning: Similarly, in our own life, when working towards some goal, we should not merely “demand” it. Rather we should try to “earn” the goal through our own good deeds and efforts. It is through our own hard work that we achieve.
- Na abhiśeko na samskāraḥ simhasya kṛyate vane
-
- daonga munda kodaka
- गतशोकं न कुर्वीत भविष्यं नैव चिन्तयेत
वर्तमानेशु कार्येशु वर्तयन्ति विचक्शनः- gataśokaṃ na kurvīta bhaviṣyaṃ naiva cintayeta
vartamāneśu kāryeśu vartayanti vicakśanaḥ - There is no point in worrying about past nor about future. A smart and intelligent person thinks and works only about present.
- gataśokaṃ na kurvīta bhaviṣyaṃ naiva cintayeta
[edit] other proverbs
- आलस्यं अमृतं विषं
- AlasyaM amRutaM viShaM
- अत्याश बहुदुःखाय अति सर्वत्र वर्जयेत्
- atyASa bahuduHKAya ati sarvatra varjayet
- कृषितोनास्ति दुर्भिक्षं
- kRuShitonAsti durBikShaM
- विनाश काले विपरीत बुद्धि
- vinASa kAle viparIta buddhi
- Translation: At times of adversity, the intellect goes bad.
- यथा राज तथा प्रजा
- yathA rAja tathA prajA
- Translation: As the king, so is his subjects.
- अति सर्वत्र वर्जयेत्
- ati sarvatra varjayet
- जामातो दशम ग्रहमः
- jAmAto daSama grahamaH
- कांचाणेन कार्य सिद्धिः
- kAMcANena kArya siddhiH
- यत्र धूमो तत्र वह्निः
- yatra dhUmo tatra vahniH
- Translation: Where there is smoke, there is fire.
- Meaning: For every problem, there is a cause.
- आचारं कुलं आख्याति
- AcAraM kulaM AKyAti
- शरीरमाद्यं खलु धर्म साधनं
- SarIramAdyaM Kalu dharma sAdhanaM
- जननी जन्म भूमिश्च स्वर्गादपि गरीयसि
- jananI janma BUmiSca svargAdapi garIyasi
- Translation: Mother and Motherland is greater than Heaven.
- Meaning: One should consider his/her mother and motherland to be the greatest.
- न मातुः परदैवतः
- na mAtuH paradaivataH
- बुद्धिः यस्य बलं तस्य
- buddhiH yasya balaM tasya
- Translation: One who has knowledge, power is for him/her.
- Meaning: Knowledge is the greatest power.
- नहि ज्ञानेन सदृशं
- nahi j~jAnena sadRuSaM
- विद्या परदेवता
- vidyA paradevatA
- परोपकारः पुण्याय
- paropakAraH puNyAya
- परोपकारमिदं शरीरं
- paropakAramidaM SarIraM
- Translation: This body is for providing help to others.
- Meaning: One should consider the existence of one's self as a means to help others.
- दुष्टं दूर वर्जयेत्
- duShTaM dUra varjayet
- मौनं सम्मति लक्षणं
- maunaM sammati lakShaNaM
- Translation: Silence from a person is an indication of consent.
- मौनं सर्वत्र साधनं
- maunaM sarvatra sAdhanaM
- मौनेन कलहं नासि
- maunena kalahaM nAsi
- राघवाय स्वस्ति रावणाय स्वस्ति
- rAGavAya svasti rAvaNAya svasti
- श्रेयांसि बहु विघ्नानि
- SreyAMsi bahu viGnAni
- संघे शक्ति कलौयुगे
- saMGe Sakti kalauyuge
- Translation: In times called as Kaliyuga, power is in togetherness.
- वचने किं दरिद्रता
- vacane kiM daridratA
- वज्रं वज्रेण भिन्यते
- vajraM vajreNa Binyate
- कंटकेनेव कंटकं
- kaMTakeneva kaMTakaM
- शठं प्रति शठं समाचरेत्
- SaThaM prati SaThaM samAcaret
- शक्तेः युक्तिः गरीयसी
- SakteH yuktiH garIyasI
- सत्यमेव जयते नानृतं
- satyameva jayate nAnRutaM
- Translation: Truth alone wins. Never does the untruth.
- साहसे श्रीः वसति
- sAhase SrIH vasati
- सर्वे गुणाः कांचनमाश्रयंते
- sarve guNAH kAMcanamASrayaMte
- अन्नदात सुखीभव
- annadAta suKIBava
- आवश्यं अनुभोक्तव्यं कृतं कर्म शुभाशुभं (=>As you sow, So you reap)
- AvaSyaM anuBoktavyaM kRutaM karma SuBASuBaM
- आलस्यात् अमृतं विषं
- AlasyAt amRutaM viShaM
- विद्याधनं सर्वधनप्रधानं
- vidyAdhanaM sarvadhanapradhAnaM
- अशांतस्य कुतस्सुखं
- aSAMtasya kutassuKaM
- मा गृधः कस्यच्विद्धनं
- mA gRudhaH kasyacviddhanaM
- अल्पविद्या महागर्वी
- alpavidyA mahAgarvI
- न च धर्मो दयापरः
- na ca dharmo dayAparaH
- उद्यमेन हि सिद्ध्यंति कार्याणि न मनोरथैः
- udyamena hi siddhyaMti kAryANi na manorathaiH
- Translation: Things will get done only by effort, and not by thought.
- गुणाः सर्वत्र पूज्यंते
- guNAH sarvatra pUjyaMte
- चक्रवत् परिवर्तंते दुःखानि च सुखानि च
- cakravat parivartaMte duHKAni ca suKAni ca
- अजापुत्रं बलिं दाद्यात्
- ajAputraM baliM dAdyAt